Här sitter jag och äter en apelsin. Den var svår att skala. Den kladdar. Den kräver en ruggig apelsinätarteknik för att man inte ska se ut som Saga, 1,5 år när hon äter currysås. Ändå äter jag den. Och ändå känner jag ingen 1,5-åring som heter Saga. Jag känner definitivt inga barn som äter currysås heller, för den delen.
Men har ni tänkt på en sak? Ingen klagar på apelsin! Det måste vara en helig jävla frukt. Alla måste älska den!
Jag har en hatkärlek till cellulitskalsfrukten.
Hatar:
Apelsin i fruktsallad! Vad gör den där? Den passar inte till någon annan frukt!
Kladd
Saga-1,5-Curry-looken (på gamla människor som jag, alltså)
Att det gör ont att skala den
Det vita under skalet! It is pain in ass.
Kärnor (det känns inte överdrivet classy att spotta kärnor med jämna mellanrum)
Älskar:
Apelsin i fruktsallad. Ibland funkar det. Vissa dagar. Det är förfärligt underligt.
Ensam är den god!
Och mättande!
Förmodligen kommer någon att stämma mig för att jag delvis hatar apelsin. Förmodligen kommer jag att skymta en demonstration mot alla apelsinhatare utanför fönstret inom kort. Förmodligen kommer jag erbjudas fruktterapi. Men det gör mig inget. Nu är det ute i luften - vilken lättnad!
Min apelsin är slut. Ha en bra dag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
För att göra det enklare för dig och slippa undan så mycket kladd som möjligt - skär apelsinen i skivor i stället.
Skicka en kommentar