potatis in action

okej. läget är förvirrat, likt det varit de senaste dagarna. veckorna. månaderna, för att vara ärlig.
men det är som värst nu. dels för att allt bara accelererar, men främst för att man inte kan säga något. till någon avec stort n.

det är nästan ben and jerry-material. OCH chokladaskar. you know what i mean.

men vad fan, det går över en dag. eller så blir det bara bra, som jag vill. men det är väl det som är problemet, att man aldrig kan förutse hur det kommer att bli. visst, jag kan anta, tro eller hoppas på att det blir så och så - men jag vet ju fan inte. ursäkta språket, men det behövdes för att stärka upp meningen litegrann.

det är ju bara så.. konstigt. alltihop. eller nej, det kanske det inte är egentligen, men för mig är det ändå grekiska, somehow.

äh.

puss.