När man var tolv år fick man ofta förhörsfrågor. "Vilken är din favoritfilm?", "Vem är din bästa vän?", "Vad tycker du om för musik?".
Allt hängde på vad du svarade på dessa frågor. Rätt svar gav en gillande nick, fel svar gav sneda blickar.
Musiken, den var alltid klurigast. Skulle man svara en specifik artist eller genre fick man antingen ta ett säkert kort (för killar var detta 'rock' och för tjejer 'pop') eller säga något tillräckligt luddigt för att det inte skulle kunna vara något att hackas på. Detta luddiga svar är givetvis 'allt möjligt'.
När man växer upp ändras svaret. Man hittar artister som ger en respons som är way better än den gillande nicken. Man upptäcker band som får ditt och alla andras hjärtan att hoppa upp i halsgropen. Man får nys om singer/songwriters som ingen någonsin hört talas om men som är så dolt briljanta att du får sociala pluspoäng från både höger och vänster.
Men då tänker jag, borde man bestämma sig då? Borde man ha två eller tre artister som man gillar åt taget? Blir det förvirrande för responsgivare om jag gillar fler än så? Sen kommer vi till multipla genrer. Det borde sätta snurr i musikdomarnas hjärnor. Och gud bevars, tänk om någon ställer frågan "Vad tycker du om för musik?" och får svaret 'allt möjligt'. Jag tror på att det ger kortslutning. Sociala poäng flyger överallt, gillande nickar ger wiplashskador, hjärtat är i halsgropar och halsmandlar och i Mikael Tornvings ansiktsgropar.
Sanningen är att mitt svar är just 'allt möjligt'. Ja, jag gillar Mando Diao och Arctic Monkeys och Angus & Julia Stone och Stad i Ljus och End of the Road (av Boyz II Men!) och Happy Ending av Mika och Medinas danska dänga och Sunshine Undergound och Erik Hassle och The Kooks och Regina Spektor och Carla Bruni och Johnny Cash och Damien Rice och Johnossi och Queen (!) och Lady Gaga och David Guetta och John Mayer och Ted Gärdestad och Disneylåtar och det är helt enkelt sån jag är. Responsen är irrelevant. För jag gillade allt möjligt när jag var tolv, och jag gillar allt möjligt nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar