ABR

Oh, I get by with a little help from my friends..
Radion sjunger i bakgrunden medan jag sitter och filosoferar i snurrstolen. Livet är abr, tänker jag. Abstrakt, skulle det ju förstås stå första gången jag skrev det. Men jag och folk omkring mig är imperfekta. Så livet, det är abr. Det är det jag sitter och tänker.

Nervositet är en konstant känsla jag bär på nuförtiden! Vilket känns ovanligt, men är säkert väldigt nyttigt. Jag ska ju flytta, som sagt, om inte världen går under. Och därför är jag lite av ett nervvrak. Ni vet, hjärtat slår lite snabbare än vanligt, jag är virrigare (ja, tyst nu. Det är möjligt ja. Nej, jag är allvarlig! Så glömsk är jag inte! Eller jo. Men nu är det värre), sinnena skärps en aning. Jag blir till och med uppmärksam på hur fru Corin gör när hon ska knåpa ihop en deliciös middag.

Nu fortsätter det att blomma i asfalten (Release me, guys. "i am an asphalt flower breaking free, but you keep stopping me")! Lite olika betydelse dock. Men asfaltsblommor är det iaf!