Såhär är det;
Jag behöver tvätta.
Jag behöver packa.
Jag behöver gå ut med hunden.
Istället sitter jag inne på facebook, och skriver om saker som inte har något sammanhang.
Istället gnäller jag lite för mig själv hur trött jag är.
Istället funderar jag på hur sorgligt det är att säga hejdå till alla. Även om det är för typ en vecka. (Okej, en vecka var väl att ta i. Men kanske en månad, eller två.)
Igår var vi ute och tog en öl (eller fyra kannor.. men det var inte jag!). Kruxet med att dricka öl med människor som alla har det gemensamma intresset dataspel (på olika seriös och tidskrävande nivå, i och för sig) är att man får acceptera att man inte alls fattar någonting i en kvart i taget. När de börjar snacka level 70 och guilden (stavning avsäger jag mig från när det gäller detta) och allt vad det är så dör en liten del av mig inombords. Jag kan dock Onyxia. Gammal instans (återigen, tack Björn).
Idag har vi langat pannkaksfrukost hos Persson, sushilunch med Jullebulle och fika med Matilda, Ingrid, Henrik och Robin.
Och nu sitter jag här, och tänker på det gamla uttrycket "lugnet före stormen".
Nu ska jag ta tag i mitt liv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar