Väldigt många dagar på året är jag ganska hysterisk. Och med det menar jag såklart inte att jag är ett hysteriskt nervvrak, utan har förmågan att flippa vilken tid på dygnet som helst. Jag blir ett enda stort utropstecken. Vilket är just hysteriskt kul.
Men idag känner jag mig som en punkt. Jag gör inga hastiga rörelser, jag väntar några sekunder extra innan jag svarar på en fråga och är allmänt långsam i reaktioner. Förlåt för den monotona tonen, men punkter är inte så varierande och festliga. Och inte jag heller, för tillfället. Anledningen till min punkt-känsla är förmodligen att jag är i chock över min plötsliga insikt, att jag inte ska bo här längre. Jag kommer nog inte att dö över detta faktum, det har vi fastställt. Jag tror inte egentligen heller att jag kommer att vara den enda som bor utanför Alingsås. Jag kommer nog inte heller annat än stormtrivas i Skåne. Men trots detta är jag en punkt ikväll.
Imorgon är en ny dag. Då kommer jag med all säkerhet att vara i extas över allt roligt som händer i vår. Då kommer jag vara mitt gamla vanliga hysteriska utropstecken, at any time. Tack och lov.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar